Om förstoppning

Att du blir förstoppad under en cancerbehandling kan bero på själva cancerbehandlingen, många former av cytostatika orsakar förstoppning. Förstoppningen kan även bero på de läkemedel du får, t.ex. smärtstillande läkemedel.

Vad du äter, hur mycket du dricker och mängden fysisk aktivitet spelar också roll.

Smärtlindringen kan orsaka förstoppning

Vid cancer kan omgivande vävnad angripas och ge upphov till värk och smärta, därför är det vanligt att smärtstillande läkemedel sätts in under en cancerbehandling. Vilken typ av läkemedel som ges beror på hur jobbig smärtan är. Ibland räcker det med receptfria värktabletter med exempelvis paracetamol eller antiinflammatoriska medel. Ibland behövs starkare läkemedel med opioider, exempelvis morfin. Dessa kan även användas i kombination med paracetamol eller antiinflammatoriska preparat för att ge så bra smärtlindring som möjligt.

Opioider lindrar smärtan genom att hindra överföringen av smärtsignaler i ryggmärgen och hjärnan. Samtidigt blockerar opioiderna receptorer i tarmsystemet, vilket leder till lägre rörlighet i mag-tarmkanalen. Förstoppningen uppstår eftersom tarmarna inte kan transportera tarminnehållet lika effektivt och mer vätska absorberas under passagen. Förstoppning är en väldigt vanlig biverkning av opioider.

Symptom vid förstoppning

  • magsmärtor
  • svårigheter att krysta ut avföringen, man måste ta i väldigt mycket
  • hård avföring
  • illamående
  • känsla av otillräcklig tömning, det känns som det fortfarande finns avföring i tarmen

Behandling

En vanlig behandling vid förstoppning är laxerande medel, dessa brukar delas in i tre grupper:

  • bulkmedel
  • osmotiska laxermedel
  • direktstimulerande laxermedel

Gemensamt för bulkmedel och osmotiska laxermedel är att de gör avföringen mjukare. Laxermedel fungerar för de flesta patienter men vissa patienter får ingen effekt alls.

Bulkmedel

Bulkmedel innehåller kostfiber och gör att tarmen lättare kan ta hand om avföringen. Bulkmedel måste kombineras med att tillräckligt mycket vätska intas för att de ska fungera, annars kan de öka förstoppningsbesvären.

Osmotiska laxermedel

Gör avföringen mjukare genom att öka mängden vatten som finns i tarmen. Du behöver inte dricka mer vatten än vanligt när du använder dem. Det kan ta en eller flera dagar innan full effekt uppnås.

Direktstimulerande laxermedel

Denna typ av laxermedel retar tarmen vilket gör att tarmrörelserna blir kraftigare, därmed förbättras tarmtömningen. De tarmretande laxermedlen verkar snabbt men bör användas med måtta. Denna typ av laxermedel finns i många olika former: stolpiller, tabletter och droppar som du sväljer.

Opioidantaginister 

Om förstoppningen är orsakad av opioder kan s.k. opioidantagonister användas för att häva förstoppningen. Som tidigare nämnt så beror förstoppningen på att opioiderna blockerar receptorer i tarmsystemet. Opioidantagonisterna motverkar att opioderna binder till receptorerna i tarmen och på så vis kan förstoppningen hävas. Denna typ av läkemedel kallas även för PAMORA. Din läkare kan även förskriva laxerande medel i kombination med opioidantagonister.

Tips & råd

Det finns mycket som du kan göra själv om du skulle råka ut för förstoppning under din cancerbehandling.

Drick mycket vätska

Ett riktmärke för hur mycket vätska man behöver få i sig under en dag brukar vara 1,5 liter vatten, vilket motsvarar cirka 6–8 glas. Beroende på vilken behandling du får och vilka mediciner du tar, kan du behöva dricka mer än så. Hur mycket vätska du behöver beror även på om det är varmt väder.

Kostråd

Försök att äta fiberrik mat. Fibrer finns bland annat i grovt bröd, i vetekli, müsli men även i frukt och vissa grönsaker, exempelvis bönor, blomkål, ärtor och broccoli. Sallad, tomat och gurka är dock ganska fiberfattiga. Fibrerna gör att tarmen fungerar bättre och ger samtidigt en bra mättnadskänsla. 

Frukt som kan ha en laxerande effekt:

  • banan
  • kiwi
  • plommon
  • äpplen (med skal)  
  • päron (med skal)
  • hallon

Fråga din läkare, sjuksköterska eller dietist om råd om mat som är bra vid förstoppning.

Motion

All rörelse minskar risken för förstoppning, och det viktigaste är att du undviker att sitta eller ligga ner större delen av dagen. Hur mycket man orkar röra på sig under en cancerbehandling är såklart väldigt individuellt. Anpassa motionen efter vad just du känner att du klarar av. Det vara något så enkelt som en vanlig promenad. Fråga din läkare eller sjuksköterska om vilken motion som kan passa dig.

Regelbundna vanor

Försök att gå på toaletten vid samma tidpunkt varje dag. Magen kommer ofta igång efter första målet på dagen, men det kan såklart variera från person till person. I början kan man behöva sitta en stund innan alla reflexer i tarmen kommer igång. Om du behöver gå på toaletten under dagen är det viktigt att du inte försöka hålla sig.

Länkar

http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Forstoppning

Om förstoppning

Att du blir förstoppad under en cancerbehandling kan bero på själva cancerbehandlingen, många former av cytostatika orsakar förstoppning. Förstoppningen kan även bero på de läkemedel du får, t.ex. smärtstillande läkemedel.

Vad du äter, hur mycket du dricker och mängden fysisk aktivitet spelar också roll.

Smärtlindringen kan orsaka förstoppning

Vid cancer kan omgivande vävnad angripas och ge upphov till värk och smärta, därför är det vanligt att smärtstillande läkemedel sätts in under en cancerbehandling. Vilken typ av läkemedel som ges beror på hur jobbig smärtan är. Ibland räcker det med receptfria värktabletter med exempelvis paracetamol eller antiinflammatoriska medel. Ibland behövs starkare läkemedel med opioider, exempelvis morfin. Dessa kan även användas i kombination med paracetamol eller antiinflammatoriska preparat för att ge så bra smärtlindring som möjligt.

Opioider lindrar smärtan genom att hindra överföringen av smärtsignaler i ryggmärgen och hjärnan. Samtidigt blockerar opioiderna receptorer i tarmsystemet, vilket leder till lägre rörlighet i mag-tarmkanalen. Förstoppningen uppstår eftersom tarmarna inte kan transportera tarminnehållet lika effektivt och mer vätska absorberas under passagen. Förstoppning är en väldigt vanlig biverkning av opioider.

Symptom vid förstoppning

  • magsmärtor
  • svårigheter att krysta ut avföringen, man måste ta i väldigt mycket
  • hård avföring
  • illamående
  • känsla av otillräcklig tömning, det känns som det fortfarande finns avföring i tarmen

Behandling

En vanlig behandling vid förstoppning är laxerande medel, dessa brukar delas in i tre grupper:

  • bulkmedel
  • osmotiska laxermedel
  • direktstimulerande laxermedel

Gemensamt för bulkmedel och osmotiska laxermedel är att de gör avföringen mjukare. Laxermedel fungerar för de flesta patienter men vissa patienter får ingen effekt alls.

Bulkmedel

Bulkmedel innehåller kostfiber och gör att tarmen lättare kan ta hand om avföringen. Bulkmedel måste kombineras med att tillräckligt mycket vätska intas för att de ska fungera, annars kan de öka förstoppningsbesvären.

Osmotiska laxermedel

Gör avföringen mjukare genom att öka mängden vatten som finns i tarmen. Du behöver inte dricka mer vatten än vanligt när du använder dem. Det kan ta en eller flera dagar innan full effekt uppnås.

Direktstimulerande laxermedel

Denna typ av laxermedel retar tarmen vilket gör att tarmrörelserna blir kraftigare, därmed förbättras tarmtömningen. De tarmretande laxermedlen verkar snabbt men bör användas med måtta. Denna typ av laxermedel finns i många olika former: stolpiller, tabletter och droppar som du sväljer.

Opioidantaginister 

Om förstoppningen är orsakad av opioder kan s.k. opioidantagonister användas för att häva förstoppningen. Som tidigare nämnt så beror förstoppningen på att opioiderna blockerar receptorer i tarmsystemet. Opioidantagonisterna motverkar att opioderna binder till receptorerna i tarmen och på så vis kan förstoppningen hävas. Denna typ av läkemedel kallas även för PAMORA. Din läkare kan även förskriva laxerande medel i kombination med opioidantagonister.

Tips & råd

Det finns mycket som du kan göra själv om du skulle råka ut för förstoppning under din cancerbehandling.

Drick mycket vätska

Ett riktmärke för hur mycket vätska man behöver få i sig under en dag brukar vara 1,5 liter vatten, vilket motsvarar cirka 6–8 glas. Beroende på vilken behandling du får och vilka mediciner du tar, kan du behöva dricka mer än så. Hur mycket vätska du behöver beror även på om det är varmt väder.

Kostråd

Försök att äta fiberrik mat. Fibrer finns bland annat i grovt bröd, i vetekli, müsli men även i frukt och vissa grönsaker, exempelvis bönor, blomkål, ärtor och broccoli. Sallad, tomat och gurka är dock ganska fiberfattiga. Fibrerna gör att tarmen fungerar bättre och ger samtidigt en bra mättnadskänsla. 

Frukt som kan ha en laxerande effekt:

  • banan
  • kiwi
  • plommon
  • äpplen (med skal)  
  • päron (med skal)
  • hallon

Fråga din läkare, sjuksköterska eller dietist om råd om mat som är bra vid förstoppning.

Motion

All rörelse minskar risken för förstoppning, och det viktigaste är att du undviker att sitta eller ligga ner större delen av dagen. Hur mycket man orkar röra på sig under en cancerbehandling är såklart väldigt individuellt. Anpassa motionen efter vad just du känner att du klarar av. Det vara något så enkelt som en vanlig promenad. Fråga din läkare eller sjuksköterska om vilken motion som kan passa dig.

Regelbundna vanor

Försök att gå på toaletten vid samma tidpunkt varje dag. Magen kommer ofta igång efter första målet på dagen, men det kan såklart variera från person till person. I början kan man behöva sitta en stund innan alla reflexer i tarmen kommer igång. Om du behöver gå på toaletten under dagen är det viktigt att du inte försöka hålla sig.

Länkar

http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Forstoppning