Om illamående

Om illamående

En obehaglig biverkning vid cytostatikabehandling och ibland även med strålbehandling är illamående och kräkningar. Detta är en vanlig men inte oundviklig biverkning. Under senare år har man nämligen gjort stora framsteg när det gäller att förebygga biverkningarna och idag behöver cytostatika eller strålbehandling inte vara lika med illamående och kräkningar. 

Mådde ovanligt illa igår, trodde jag skulle spy rakt ut flera gånger.

Därför mår du illa

Under behandlingen med cytostatika och strålbehandling mot buken skadas bland annat celler i mag-tarmkanalens slemhinna, vilket leder till ett läckage av signalsubstanserna serotonin och substans P, som reglerar tarmrörelser, stämningsläge och aptit. Läckaget av signalsubstanserna leder till stimulans av kräkcentrum i hjärnan, vilket gör att du mår illa eller kräks.

Illamående i olika former

Hur lång tid det tar innan illamående och kräkningar uppstår beror på vilken typ av cytostatika som används. Illamåendet brukar delas upp i tre former.

Akut illamående

Kommer oftast inom några timmar efter att behandlingen har påbörjats och kan pågå i 1–2 dygn. Det akuta illamåendet drabbar alla patienter som behandlas med de cytostatika som ingår i högriskgruppen för illamående. De flesta cancerpatienter kan dock få effektiv hjälp genom att behandlas med läkemedel mot illamående. Vid strålbehandling där magsäcken ingår i behandlingsområdet är risken för illamående stor, men även om stora delar av buken behandlas. Du även få andra magbesvär som diarré och uppkördhet.

Fördröjt illamående

Kommer tidigast ett dygn efter att cytostatikabehandlingen har avslutats. Kulmen av det fördröjda illamåendet brukar inträffa efter 3–5 dagar, men du kan ibland ha symtom kvar ända fram till nästa cytostatikabehandling. Det fördröjda illamåendet är något svårare att behandla än det akuta illamåendet och det kan krävas en kombination av flera olika läkemedel för att få en bra effekt. Även vid strålbehandling kan illamående upplevas efter behandlingens slut, det orsakas av de skador som uppstått i slemhinnan under behandlingen.

Betingat illamående

Kan uppkomma före en cytostatikabehandling på grund av olust inför behandlingen. Det betingade illamåendet drabbar mellan 30 till 65 % av alla cancerpatienter och kan också utlösas av något du förknippar med cytostatikabehandlingen, som lukter, en viss klädsel, en viss person eller själva sjukhusmiljön. I sällsynta fall kan det betingade illamåendet uppstå en lång tid efter avslutad cytostatikabehandling. Vid såväl strålbehandling som cytostatikabehandling är risken för ett betingat illamående större om man upplevt ett illamående och kräkningar under behandlingen, och det är därför viktigt att förebygga dessa biverkningar.

Andra orsaker till illamående

Illamående vid cancer kan också ha andra orsaker än cytostatikabehandlingen. Det kan till exempel bero på cancersjukdomen i sig, strålbehandling, andra läkemedel, rubbningar i kroppens saltbalans eller ångest och smärta.

Det här ökar risken för illamående

Det finns flera saker som ökar risken för illamående och kräkningar. Risken beror på vilken typ och dos av cytostatika som används men det finns även andra riskfaktorer. Ju fler riskfaktorer du har, desto mer sannolikt är det att du blir illamående.

Ålder

Unga drabbas oftare än äldre. De som är yngre än 50 år har en större risk att må illa.

Kön

Kvinnor drabbas oftare än män.

Tidigare illamående

De som lätt blir åk- eller sjösjuka drabbas i högre utsträckning – även tidigare illamående vid graviditet är en riskfaktor. Även illamående i samband med narkos ger en ökad risk. Har du mått illa vid tidigare behandlingar med cytostatika är sannolikheten stor att du kommer att må illa även vid nästa behandling.

Låg alkoholkonsumtion

De som inte dricker alkohol eller mycket lite alkohol löper större risk att drabbas.

Psykologisk påverkan

Ångest ökar risken för illamående och kräkningar.

Förstoppning

Förstoppning ökar risken för illamående.

Behandling

Illamående är inget ”nödvändigt ont”

I Sverige används läkemedel mot illamående och kräkningar numera alltid i förebyggande syfte innan cytostatikabehandlingen påbörjas. De ges även oftast vid strålbehandling då det finns en risk att illamående av behandlingen kan förväntas. Ett sådant läkemedel kallas antiemetikum efter grekiskans emea, som betyder kräkas.

Det är mycket viktigt att direkt få kontroll över illamåendet redan vid den första cytostatikabehandlingen eftersom det är svårare att bryta ett illamående som redan har uppstått. Detta gäller även vid strålbehandling och kombinationsbehandling med cytostatika och strålning.

En läkemedelsgrupp som ingår i den förebyggande behandlingen mot illamående och kräkningar är serotoninhämmare. Just signalsubstansen serotonin är – som tidigare nämnt – involverad i uppkomsten av illamående. Därför kan läkemedel som reglerar serotonin användas för att motverka illamåendet.

Serotoninhämmarna hindrar de skadade cellerna i mag-tarmkanalen från att skicka signaler till hjärnans kräkcentrum, vilket gör att illamåendet uteblir eller lindras. Effekten är bäst mot det akuta illamåendet. Serotoninhämmarna ges i form av en injektion eller i tablettform före cytostatikabehandlingen eller stålbehandlingen. Din läkare eller sjuksköterska kommer att avgöra vad som är bäst för just dig. Serotoninhämmare kan kombineras med andra läkemedel för att förstärka effekten, till exempel:

NK1-receptorblockarare

Verkar precis som serotoninhämmarna genom att hämma en signalsubstans – i detta fall substans P – i nervsystemet. Dessa läkemedel i kombination med serotoninhämmare och kortison har visat sig ha mycket god effekt på både det akuta och fördröjda illamåendet. Numera finns även läkemedel som innehåller både NK1-receptorblockarare och serotoninhämmare.

Kortisonsteroider (kortison)

Kan förstärka effekten av serotoninhämmarna vid akut illamående och har också visat sig ha god effekt mot det fördröjda illamåendet.

Dopaminreceptorantagonist

Kan användas som tilläggsbehandling.

Antikolinergika

Kan användas vid behov.

Antihistaminer

Kan användas vid behov.

Tips & råd

Förutom läkemedel så finns det saker som du själv kan göra för att så bra som möjligt under din cancerbehandling och bättre kunna fokusera på att bli frisk.

Tala om hur du mår

Berätta alltid för din läkare eller sjuksköterska om du drabbas av illamående och kräkningar eftersom det finns många sätt att komma tillrätta med dessa biverkningar. Vi är alla olika, och vissa människor har mycket lätt att känna illamående, andra mindre. Berätta därför gärna för vårdpersonalen hur du brukar uppleva illamående.

En del sjukhus använder dagböcker för att dokumentera hur det går när patienten är hemma. Nedan hittar du en sådan dagbok, som hjälper dig att spåra ditt illamående. På så vis kan din läkare och sjuksköterska lättare få en bild av när ditt illamående är som värst och hur ofta det förekommer.

Mat och dryck

Illamående och kräkningar gör det svårt att äta och dricka. Det är samtidigt viktigt att du får i dig mat och vätska för att orka med behandlingen. På sjukhuset finns dietister med stor erfarenhet av cancerbehandling. De kan ge råd om vad du själv kan göra för att förbättra situationen och minska symptom som illamående och kräkningar. Nedan följer några råd som kan underlätta ätandet när du mår illa.

  • Försök äta något på morgonen innan du stiger upp från sängen, till exempel lite saft och ett kex eller en skorpa.
  • Ät och drick små mängder vid flera tillfällen under dagen. Vänta inte mer än två timmar mellan måltiderna eller dryckesintagen. Om du väldigt svårt att äta kan du behöva småäta varje timme.
  • Prova lättare mat som till exempel kräm med mjölk, fil/yoghurt med flingor, smörgås och soppa.
  • Mat som är mjuk i konsistensen kan gå lättare att äta än mat som kräver mycket tuggande.
  • Kall mat brukar gå lättare att äta än varm, kokt mat kan gå lättare än stekt.
  • Salt mat kan gå bra. Prova t ex kaviar, buljong, salta kex och nötter, oliver, ansjovis med mera.
  • Undvik stora måltider alldeles före, under och direkt efter behandlingen.
  • Om du går du ned i vikt – försök äta så mycket som möjligt mellan behandlingsomgångarna. Du behöver kraft och energi för att orka med den fortsatta behandlingen.
  • Det är ingen fara om du inte kan äta under någon eller ett par dagar. Om du inte kan äta utan bara dricka, tänk på att välja dryck med kalorier som saft, juice, måltidsdricka, saftsoppa med mera.
  • Glöm inte bort att dricka. Fördela dryckesintaget över hela dagen.
  • Klara drycker som måltidsdricka, saft, citronvatten eller äppeljuice kan gå lättare att dricka.
  • Fet mat tar längre tid att bryta ner. Undvik stora, feta måltider när du mår illa.
  • Om du äter dina favoriträtter så länge behandlingen pågår finns en risk att du i framtiden kopplar ihop dem med illamående och inte vill äta dem igen, så kallat betingat illamående.
  • Matos och andra starka lukter kan bidra till ökat illamående.
  • Ta gärna hjälp med matlagningen eller använd färdiga rätter för att undvika matos.
  • Vila med högt under huvudet om du vilar efter måltid.

Annat som hjälper

Det finns också andra metoder som kan vara ett tillägg till läkemedel i förebyggandet av illamående och kräkningar, så kallade komplementära metoder. Hur väl de fungerar varierar från person till person, men de kan vara väl värda att pröva.

  • Akupunktur och akupressur kan hos vissa minska illamående och kräkningar om de används som komplement till läkemedel.
  • Avslappning, gärna med hjälp av musik eller inspelade instruktioner, har visat sig fungera bra särskilt vid betingat illamående.
  • Yoga fungerar bra för vissa patienter.

Våga fråga

Cirka 2 av 10 patienter mår illa redan första behandlingsdagen – trots behandling mot kräkningar och illamående – och upp till varannan patient mår illa dag 2–5 när de är hemma. Om du själv upplever detta, tala med vårdpersonalen så att de kan hjälpa dig.

Berätta hur du har mått efter varje cytostatikabehandling så att du får de förebyggande läkemedel mot illamående och kräkningar som just du behöver.

Ta gärna kontakt med patientföreningen för din cancersjukdom. Där kan du komma i kontakt med personer som har erfarenhet av cytostatikabehandling och som kan ge stöd och råd.

Länkar

http://www.cancerillamaende.se
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cytostatikabehandling
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/stralbehandling

 

Om illamående

Om illamående

En obehaglig biverkning vid cytostatikabehandling och ibland även med strålbehandling är illamående och kräkningar. Detta är en vanlig men inte oundviklig biverkning. Under senare år har man nämligen gjort stora framsteg när det gäller att förebygga biverkningarna och idag behöver cytostatika eller strålbehandling inte vara lika med illamående och kräkningar. 

Mådde ovanligt illa igår, trodde jag skulle spy rakt ut flera gånger.

Därför mår du illa

Under behandlingen med cytostatika och strålbehandling mot buken skadas bland annat celler i mag-tarmkanalens slemhinna, vilket leder till ett läckage av signalsubstanserna serotonin och substans P, som reglerar tarmrörelser, stämningsläge och aptit. Läckaget av signalsubstanserna leder till stimulans av kräkcentrum i hjärnan, vilket gör att du mår illa eller kräks.

Illamående i olika former

Hur lång tid det tar innan illamående och kräkningar uppstår beror på vilken typ av cytostatika som används. Illamåendet brukar delas upp i tre former.

Akut illamående

Kommer oftast inom några timmar efter att behandlingen har påbörjats och kan pågå i 1–2 dygn. Det akuta illamåendet drabbar alla patienter som behandlas med de cytostatika som ingår i högriskgruppen för illamående. De flesta cancerpatienter kan dock få effektiv hjälp genom att behandlas med läkemedel mot illamående. Vid strålbehandling där magsäcken ingår i behandlingsområdet är risken för illamående stor, men även om stora delar av buken behandlas. Du även få andra magbesvär som diarré och uppkördhet.

Fördröjt illamående

Kommer tidigast ett dygn efter att cytostatikabehandlingen har avslutats. Kulmen av det fördröjda illamåendet brukar inträffa efter 3–5 dagar, men du kan ibland ha symtom kvar ända fram till nästa cytostatikabehandling. Det fördröjda illamåendet är något svårare att behandla än det akuta illamåendet och det kan krävas en kombination av flera olika läkemedel för att få en bra effekt. Även vid strålbehandling kan illamående upplevas efter behandlingens slut, det orsakas av de skador som uppstått i slemhinnan under behandlingen.

Betingat illamående

Kan uppkomma före en cytostatikabehandling på grund av olust inför behandlingen. Det betingade illamåendet drabbar mellan 30 till 65 % av alla cancerpatienter och kan också utlösas av något du förknippar med cytostatikabehandlingen, som lukter, en viss klädsel, en viss person eller själva sjukhusmiljön. I sällsynta fall kan det betingade illamåendet uppstå en lång tid efter avslutad cytostatikabehandling. Vid såväl strålbehandling som cytostatikabehandling är risken för ett betingat illamående större om man upplevt ett illamående och kräkningar under behandlingen, och det är därför viktigt att förebygga dessa biverkningar.

Andra orsaker till illamående

Illamående vid cancer kan också ha andra orsaker än cytostatikabehandlingen. Det kan till exempel bero på cancersjukdomen i sig, strålbehandling, andra läkemedel, rubbningar i kroppens saltbalans eller ångest och smärta.

Det här ökar risken för illamående

Det finns flera saker som ökar risken för illamående och kräkningar. Risken beror på vilken typ och dos av cytostatika som används men det finns även andra riskfaktorer. Ju fler riskfaktorer du har, desto mer sannolikt är det att du blir illamående.

Ålder

Unga drabbas oftare än äldre. De som är yngre än 50 år har en större risk att må illa.

Kön

Kvinnor drabbas oftare än män.

Tidigare illamående

De som lätt blir åk- eller sjösjuka drabbas i högre utsträckning – även tidigare illamående vid graviditet är en riskfaktor. Även illamående i samband med narkos ger en ökad risk. Har du mått illa vid tidigare behandlingar med cytostatika är sannolikheten stor att du kommer att må illa även vid nästa behandling.

Låg alkoholkonsumtion

De som inte dricker alkohol eller mycket lite alkohol löper större risk att drabbas.

Psykologisk påverkan

Ångest ökar risken för illamående och kräkningar.

Förstoppning

Förstoppning ökar risken för illamående.

Behandling

Illamående är inget ”nödvändigt ont”

I Sverige används läkemedel mot illamående och kräkningar numera alltid i förebyggande syfte innan cytostatikabehandlingen påbörjas. De ges även oftast vid strålbehandling då det finns en risk att illamående av behandlingen kan förväntas. Ett sådant läkemedel kallas antiemetikum efter grekiskans emea, som betyder kräkas.

Det är mycket viktigt att direkt få kontroll över illamåendet redan vid den första cytostatikabehandlingen eftersom det är svårare att bryta ett illamående som redan har uppstått. Detta gäller även vid strålbehandling och kombinationsbehandling med cytostatika och strålning.

En läkemedelsgrupp som ingår i den förebyggande behandlingen mot illamående och kräkningar är serotoninhämmare. Just signalsubstansen serotonin är – som tidigare nämnt – involverad i uppkomsten av illamående. Därför kan läkemedel som reglerar serotonin användas för att motverka illamåendet.

Serotoninhämmarna hindrar de skadade cellerna i mag-tarmkanalen från att skicka signaler till hjärnans kräkcentrum, vilket gör att illamåendet uteblir eller lindras. Effekten är bäst mot det akuta illamåendet. Serotoninhämmarna ges i form av en injektion eller i tablettform före cytostatikabehandlingen eller stålbehandlingen. Din läkare eller sjuksköterska kommer att avgöra vad som är bäst för just dig. Serotoninhämmare kan kombineras med andra läkemedel för att förstärka effekten, till exempel:

NK1-receptorblockarare

Verkar precis som serotoninhämmarna genom att hämma en signalsubstans – i detta fall substans P – i nervsystemet. Dessa läkemedel i kombination med serotoninhämmare och kortison har visat sig ha mycket god effekt på både det akuta och fördröjda illamåendet. Numera finns även läkemedel som innehåller både NK1-receptorblockarare och serotoninhämmare.

Kortisonsteroider (kortison)

Kan förstärka effekten av serotoninhämmarna vid akut illamående och har också visat sig ha god effekt mot det fördröjda illamåendet.

Dopaminreceptorantagonist

Kan användas som tilläggsbehandling.

Antikolinergika

Kan användas vid behov.

Antihistaminer

Kan användas vid behov.

Tips & råd

Förutom läkemedel så finns det saker som du själv kan göra för att så bra som möjligt under din cancerbehandling och bättre kunna fokusera på att bli frisk.

Tala om hur du mår

Berätta alltid för din läkare eller sjuksköterska om du drabbas av illamående och kräkningar eftersom det finns många sätt att komma tillrätta med dessa biverkningar. Vi är alla olika, och vissa människor har mycket lätt att känna illamående, andra mindre. Berätta därför gärna för vårdpersonalen hur du brukar uppleva illamående.

En del sjukhus använder dagböcker för att dokumentera hur det går när patienten är hemma. Nedan hittar du en sådan dagbok, som hjälper dig att spåra ditt illamående. På så vis kan din läkare och sjuksköterska lättare få en bild av när ditt illamående är som värst och hur ofta det förekommer.

Mat och dryck

Illamående och kräkningar gör det svårt att äta och dricka. Det är samtidigt viktigt att du får i dig mat och vätska för att orka med behandlingen. På sjukhuset finns dietister med stor erfarenhet av cancerbehandling. De kan ge råd om vad du själv kan göra för att förbättra situationen och minska symptom som illamående och kräkningar. Nedan följer några råd som kan underlätta ätandet när du mår illa.

  • Försök äta något på morgonen innan du stiger upp från sängen, till exempel lite saft och ett kex eller en skorpa.
  • Ät och drick små mängder vid flera tillfällen under dagen. Vänta inte mer än två timmar mellan måltiderna eller dryckesintagen. Om du väldigt svårt att äta kan du behöva småäta varje timme.
  • Prova lättare mat som till exempel kräm med mjölk, fil/yoghurt med flingor, smörgås och soppa.
  • Mat som är mjuk i konsistensen kan gå lättare att äta än mat som kräver mycket tuggande.
  • Kall mat brukar gå lättare att äta än varm, kokt mat kan gå lättare än stekt.
  • Salt mat kan gå bra. Prova t ex kaviar, buljong, salta kex och nötter, oliver, ansjovis med mera.
  • Undvik stora måltider alldeles före, under och direkt efter behandlingen.
  • Om du går du ned i vikt – försök äta så mycket som möjligt mellan behandlingsomgångarna. Du behöver kraft och energi för att orka med den fortsatta behandlingen.
  • Det är ingen fara om du inte kan äta under någon eller ett par dagar. Om du inte kan äta utan bara dricka, tänk på att välja dryck med kalorier som saft, juice, måltidsdricka, saftsoppa med mera.
  • Glöm inte bort att dricka. Fördela dryckesintaget över hela dagen.
  • Klara drycker som måltidsdricka, saft, citronvatten eller äppeljuice kan gå lättare att dricka.
  • Fet mat tar längre tid att bryta ner. Undvik stora, feta måltider när du mår illa.
  • Om du äter dina favoriträtter så länge behandlingen pågår finns en risk att du i framtiden kopplar ihop dem med illamående och inte vill äta dem igen, så kallat betingat illamående.
  • Matos och andra starka lukter kan bidra till ökat illamående.
  • Ta gärna hjälp med matlagningen eller använd färdiga rätter för att undvika matos.
  • Vila med högt under huvudet om du vilar efter måltid.

Annat som hjälper

Det finns också andra metoder som kan vara ett tillägg till läkemedel i förebyggandet av illamående och kräkningar, så kallade komplementära metoder. Hur väl de fungerar varierar från person till person, men de kan vara väl värda att pröva.

  • Akupunktur och akupressur kan hos vissa minska illamående och kräkningar om de används som komplement till läkemedel.
  • Avslappning, gärna med hjälp av musik eller inspelade instruktioner, har visat sig fungera bra särskilt vid betingat illamående.
  • Yoga fungerar bra för vissa patienter.

Våga fråga

Cirka 2 av 10 patienter mår illa redan första behandlingsdagen – trots behandling mot kräkningar och illamående – och upp till varannan patient mår illa dag 2–5 när de är hemma. Om du själv upplever detta, tala med vårdpersonalen så att de kan hjälpa dig.

Berätta hur du har mått efter varje cytostatikabehandling så att du får de förebyggande läkemedel mot illamående och kräkningar som just du behöver.

Ta gärna kontakt med patientföreningen för din cancersjukdom. Där kan du komma i kontakt med personer som har erfarenhet av cytostatikabehandling och som kan ge stöd och råd.

Länkar

http://www.cancerillamaende.se
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cytostatikabehandling
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/stralbehandling