Om munsår (oral mukosit)

Munsår är en vanlig biverkning vid cancerbehandling. Den medicinska termen är oral mukosit, och innebär att slemhinnan i munnen skadas och blir inflammerad. När slemhinnan utsätts för cytostatika eller strålning skadas de celler som bygger upp munslemhinnan, i takt med att behandlingen pågår så hinner inte den skadade slemhinnan byggas upp igen utan tunnas ut. Man kan säga att cancerbehandlingen skapar ett underskott av celler till slemhinnan. Cytostatikan eller strålbehandlingen gör nämligen inte skillnad på cancerceller och friska celler som delar sig. Även körtlarna i munnen som producerar saliv kan påverkas, vilket kan leda till muntorrhet och sköra slemhinnor. Mycket kan göras för att förebygga uppkomsten av oral mukosit och det finns även läkemedel som kan behandla det.

Smärta är det främsta symtomet

Smärta är det huvudsakliga symtomet vid oral mukosit. Munsåren kan göra det mycket svårt att äta och dricka på grund av smärtan vilket kan leda till att du äter mindre och blir uttorkad, känner dig svag och förlorar vikt. Det är dock väldigt viktigt att du får i dig mat och dryck under en cancerbehandling för att du ska kunna behålla din styrka. Oral mukosit kan även leda till:

Infektion i såren

På grund av sämre munhygien som i sin tur beror på svårigheter att använda tandtråd och tandborste.

Infektioner

Personer som genomgår behandling med cytostatika i höga doser löper större risk att få infektioner och blodförgiftning eftersom behandlingen gör att immunförsvaret försämras.

Att smaklökarna skadas

Tungan är mycket känslig för strålning. Därför kan vissa patienter förlora hela sitt smaksinne under strålbehandling. Smaklökarna börjar dock vanligtvis fungera normalt igen inom ett par veckor till månader efter avslutad behandling. Den långsiktiga effekten är olika från person till person och i vissa fall återhämtar sig smaklökarna aldrig helt och hållet.

Avbruten behandling

En allvarlig konsekvens av oral mukosit är att vissa patienter utvecklar så svår mukosit att det försämrar möjligheten att genomföra planerad cancerbehandling fullt ut. Detta kan i slutändan påverka framgången för behandlingen.

Vem riskerar att drabbas?

Om du behandlas med cytostatika, eller strålning mot munnen och svalg, riskerar du att drabbas. Nästan hälften av de som behandlas med cytostatika och i stort sett alla som får strålbehandling mot cancer i huvud och hals får dessa besvär. Hur stor risken är att drabbas varierar från person till person och beror delvis på din sjukdomshistoria.

De som löper särskild risk är: 

  • ungdomar och äldre 
  • personer med tidigare problem i mun och svalg 
  • personer som har dålig munhygien 
  • rökare 
  • personer med hög alkoholkonsumtion 
  • diabetespatienter 

Behandling

Så här kan munsåren (oral mukosit) förebyggas

Tandläkarundersökning

Innan cytostatika- eller strålbehandlingen påbörjas behöver en noggrann tandläkarundersökning göras. Vid denna kan tandläkaren hitta inflammerade tandfickor, kariesangrepp eller andra förändringar i munhålan som kan öka risken för infektioner eller andra komplikationer under cancerbehandlingen. Tandläkaren kan föreslå att problem i munhåla och tänder åtgärdas innan cancerbehandlingen påbörjas för att minska infektionsrisken. På så sätt kan problemen med eventuell oral mukosit också minskas.

Isbitar

När cytostatika- eller strålbehandlingen inleds kan symtomen tillfälligt lindras genom att du får suga på isbitar. När munhålan kyls minskar blodtillströmningen i munslemhinnan något, vilket lindrar symtomen.

Smärtlindring är viktig

Trots alla dessa åtgärder kan du drabbas av oral mukosit med påtaglig smärta. Du kommer då självklart att erbjudas en individuellt anpassad smärtlindring. Om det är väldigt svårt för dig att få dig mat och dryck genom munnen kan du få mat och dryck via en tunn slang via näsan ned till magen, eller i droppform.

Så behandlas munsår (oral mukosit)

Munsköljmedel

Munsåren kan behandlas med medicinska munsköljmedel. Det finns flera medicinska munsköljmedel som fungerar som ett extra skyddslager eller som på annat sätt verkar lokalt på slemhinnan.

Det finns även sköljmedel som innehåller bakteriedödande ämnen, som bland annat hjälper till att hålla infektioner borta.

Lokalbedövande medel används ofta för att lindra svedan och sväljningssmärtorna som orsakas av slemhinneskadorna i mun och svalg.

Vissa munsköljmedel har främst en fuktgivande och uppfräschande effekt och kan på så vis verka symtomlindrande. På samma sätt kan användande av cerat lindra effekterna av sårbildning kring läpparna.

Antibiotika

Antibiotika eller läkemedel mot svamp och virus har ingen bevisad effekt mot oral mukosit. Däremot kan sådan behandling komma på tal om det finns misstanke om infektion. Särskilt en tillväxt av svampsorter som normalt finns i munnen kan ses under cytostatikabehandling och strålbehandling mot munnen, då bildas vita beläggningar som ökar obehaget från slemhinnan. Risken för detta ökar om du har diabetes och om du behandlas med kortison eller annan antibiotika. Då är alltid behandling mot svamp befogad.

Laserbehandling

Laserbehandling av munnens slemhinna har också provats som behandling av oral mukosit, men är inte allmänt förekommande.

Tillväxtfaktorer, läkemedel som ökar celltillväxten

Ett läkemedel som innehåller en slemhinnestimulerande tillväxtfaktor har visat sig kunna förebygga oral mukosit. Detta kan användas vid omfattande cytostatikabehandling då kroppens immunförsvar är försämrat under lång tid och slemhinneskadorna också är långvariga.

Tala med din läkare och sjuksköterska

Ta upp oral mukosit vid planeringen av din behandling för att diskutera vad som kan göras för att minska riskerna för att du ska drabbas av det.

Tips & råd

Borsta, skölj och byt tandborste.

Munhygienen är viktig vid behandlingen av oral mukosit. Borsta gärna tänderna två till fyra gånger per dygn med en mjuk tandborste. Skölj munnen ordentligt med vatten efteråt. Även tungan bör borstas. Byt tandborste ofta, det minskar risken för att infektioner uppstår.

Andra tips

  • Medicinsk munskölj. Det finns många metoder för att fukta och läka munnen.
  • Mild fluortandkräm utan natriumlaurylsulfat rekommenderas eftersom detta ämne kan verka irriterande på slemhinnan. Titta på innehållsförteckningen på tandkrämstuben. Natriumlaurylsulfat brukar även skrivas som SLS eller sodium lauryl sulfate.
  • Tandtråd kan användas om du inte har en benägenhet att blöda eller har nedsatt immunförsvar. Kontrollera detta med din läkare eller sjuksköterska. 
  • En mjuk tandborste minskar risken för blödning. En ny tandborste varje månad och i början av varje behandlingscykel hjälper till att skydda mot infektion. 
  • Att suga på isbitar eller glass kyler ner munnen, vilket kan uppfattas som behagligt och hjälper till att hålla munnen fuktig. 
  • Cerat, krämer och läppbalsam för att hålla läpparna mjuka. 
  • Att dricka mycket vätska hjälper till att hålla munnen fuktig. Det är en bra idé att ha ett glas vatten vid sängen så att du kan skölja munnen om du vaknar på natten. 
  • Försiktig tandborstning efter varje måltid hjälper till att hålla infektioner borta.

Det här bör du undvika

Rökning

Rökning kan orsaka irritation i munnen. 

Alkohol

Att dricka alkohol eller använda alkoholbaserad munsköljningsmedel irriterar slemhinnan i munnen. 

Kostråd

Det är viktigt att dricka mycket vätska för att hålla munnen fuktig och att äta så mycket som smärtan tillåter. Ju längre tid maten är tillagad och ju mer finfördelad maten är, desto mer minskar smärtan av att äta. Vissa livsmedel lämpar sig bättre än andra under behandlingen.

Försök att undvika följande:

  • tomater
  • citrusfrukter
  • starkt kryddade livsmedel
  • mycket varma livsmedel
  • grova eller hårda livsmedel

Tala med en dietist eller vårdpersonal om detaljerade kostråd. Om smärtan gör det alltför svårt att äta finns kosttillskott, som du kan ta som komplement.

Länkar

https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cytostatikabehandling

Om munsår (oral mukosit)

Munsår är en vanlig biverkning vid cancerbehandling. Den medicinska termen är oral mukosit, och innebär att slemhinnan i munnen skadas och blir inflammerad. När slemhinnan utsätts för cytostatika eller strålning skadas de celler som bygger upp munslemhinnan, i takt med att behandlingen pågår så hinner inte den skadade slemhinnan byggas upp igen utan tunnas ut. Man kan säga att cancerbehandlingen skapar ett underskott av celler till slemhinnan. Cytostatikan eller strålbehandlingen gör nämligen inte skillnad på cancerceller och friska celler som delar sig. Även körtlarna i munnen som producerar saliv kan påverkas, vilket kan leda till muntorrhet och sköra slemhinnor. Mycket kan göras för att förebygga uppkomsten av oral mukosit och det finns även läkemedel som kan behandla det.

Smärta är det främsta symtomet

Smärta är det huvudsakliga symtomet vid oral mukosit. Munsåren kan göra det mycket svårt att äta och dricka på grund av smärtan vilket kan leda till att du äter mindre och blir uttorkad, känner dig svag och förlorar vikt. Det är dock väldigt viktigt att du får i dig mat och dryck under en cancerbehandling för att du ska kunna behålla din styrka. Oral mukosit kan även leda till:

Infektion i såren

På grund av sämre munhygien som i sin tur beror på svårigheter att använda tandtråd och tandborste.

Infektioner

Personer som genomgår behandling med cytostatika i höga doser löper större risk att få infektioner och blodförgiftning eftersom behandlingen gör att immunförsvaret försämras.

Att smaklökarna skadas

Tungan är mycket känslig för strålning. Därför kan vissa patienter förlora hela sitt smaksinne under strålbehandling. Smaklökarna börjar dock vanligtvis fungera normalt igen inom ett par veckor till månader efter avslutad behandling. Den långsiktiga effekten är olika från person till person och i vissa fall återhämtar sig smaklökarna aldrig helt och hållet.

Avbruten behandling

En allvarlig konsekvens av oral mukosit är att vissa patienter utvecklar så svår mukosit att det försämrar möjligheten att genomföra planerad cancerbehandling fullt ut. Detta kan i slutändan påverka framgången för behandlingen.

Vem riskerar att drabbas?

Om du behandlas med cytostatika, eller strålning mot munnen och svalg, riskerar du att drabbas. Nästan hälften av de som behandlas med cytostatika och i stort sett alla som får strålbehandling mot cancer i huvud och hals får dessa besvär. Hur stor risken är att drabbas varierar från person till person och beror delvis på din sjukdomshistoria.

De som löper särskild risk är: 

  • ungdomar och äldre 
  • personer med tidigare problem i mun och svalg 
  • personer som har dålig munhygien 
  • rökare 
  • personer med hög alkoholkonsumtion 
  • diabetespatienter 

Behandling

Så här kan munsåren (oral mukosit) förebyggas

Tandläkarundersökning

Innan cytostatika- eller strålbehandlingen påbörjas behöver en noggrann tandläkarundersökning göras. Vid denna kan tandläkaren hitta inflammerade tandfickor, kariesangrepp eller andra förändringar i munhålan som kan öka risken för infektioner eller andra komplikationer under cancerbehandlingen. Tandläkaren kan föreslå att problem i munhåla och tänder åtgärdas innan cancerbehandlingen påbörjas för att minska infektionsrisken. På så sätt kan problemen med eventuell oral mukosit också minskas.

Isbitar

När cytostatika- eller strålbehandlingen inleds kan symtomen tillfälligt lindras genom att du får suga på isbitar. När munhålan kyls minskar blodtillströmningen i munslemhinnan något, vilket lindrar symtomen.

Smärtlindring är viktig

Trots alla dessa åtgärder kan du drabbas av oral mukosit med påtaglig smärta. Du kommer då självklart att erbjudas en individuellt anpassad smärtlindring. Om det är väldigt svårt för dig att få dig mat och dryck genom munnen kan du få mat och dryck via en tunn slang via näsan ned till magen, eller i droppform.

Så behandlas munsår (oral mukosit)

Munsköljmedel

Munsåren kan behandlas med medicinska munsköljmedel. Det finns flera medicinska munsköljmedel som fungerar som ett extra skyddslager eller som på annat sätt verkar lokalt på slemhinnan.

Det finns även sköljmedel som innehåller bakteriedödande ämnen, som bland annat hjälper till att hålla infektioner borta.

Lokalbedövande medel används ofta för att lindra svedan och sväljningssmärtorna som orsakas av slemhinneskadorna i mun och svalg.

Vissa munsköljmedel har främst en fuktgivande och uppfräschande effekt och kan på så vis verka symtomlindrande. På samma sätt kan användande av cerat lindra effekterna av sårbildning kring läpparna.

Antibiotika

Antibiotika eller läkemedel mot svamp och virus har ingen bevisad effekt mot oral mukosit. Däremot kan sådan behandling komma på tal om det finns misstanke om infektion. Särskilt en tillväxt av svampsorter som normalt finns i munnen kan ses under cytostatikabehandling och strålbehandling mot munnen, då bildas vita beläggningar som ökar obehaget från slemhinnan. Risken för detta ökar om du har diabetes och om du behandlas med kortison eller annan antibiotika. Då är alltid behandling mot svamp befogad.

Laserbehandling

Laserbehandling av munnens slemhinna har också provats som behandling av oral mukosit, men är inte allmänt förekommande.

Tillväxtfaktorer, läkemedel som ökar celltillväxten

Ett läkemedel som innehåller en slemhinnestimulerande tillväxtfaktor har visat sig kunna förebygga oral mukosit. Detta kan användas vid omfattande cytostatikabehandling då kroppens immunförsvar är försämrat under lång tid och slemhinneskadorna också är långvariga.

Tala med din läkare och sjuksköterska

Ta upp oral mukosit vid planeringen av din behandling för att diskutera vad som kan göras för att minska riskerna för att du ska drabbas av det.

Tips & råd

Borsta, skölj och byt tandborste.

Munhygienen är viktig vid behandlingen av oral mukosit. Borsta gärna tänderna två till fyra gånger per dygn med en mjuk tandborste. Skölj munnen ordentligt med vatten efteråt. Även tungan bör borstas. Byt tandborste ofta, det minskar risken för att infektioner uppstår.

Andra tips

  • Medicinsk munskölj. Det finns många metoder för att fukta och läka munnen.
  • Mild fluortandkräm utan natriumlaurylsulfat rekommenderas eftersom detta ämne kan verka irriterande på slemhinnan. Titta på innehållsförteckningen på tandkrämstuben. Natriumlaurylsulfat brukar även skrivas som SLS eller sodium lauryl sulfate.
  • Tandtråd kan användas om du inte har en benägenhet att blöda eller har nedsatt immunförsvar. Kontrollera detta med din läkare eller sjuksköterska. 
  • En mjuk tandborste minskar risken för blödning. En ny tandborste varje månad och i början av varje behandlingscykel hjälper till att skydda mot infektion. 
  • Att suga på isbitar eller glass kyler ner munnen, vilket kan uppfattas som behagligt och hjälper till att hålla munnen fuktig. 
  • Cerat, krämer och läppbalsam för att hålla läpparna mjuka. 
  • Att dricka mycket vätska hjälper till att hålla munnen fuktig. Det är en bra idé att ha ett glas vatten vid sängen så att du kan skölja munnen om du vaknar på natten. 
  • Försiktig tandborstning efter varje måltid hjälper till att hålla infektioner borta.

Det här bör du undvika

Rökning

Rökning kan orsaka irritation i munnen. 

Alkohol

Att dricka alkohol eller använda alkoholbaserad munsköljningsmedel irriterar slemhinnan i munnen. 

Kostråd

Det är viktigt att dricka mycket vätska för att hålla munnen fuktig och att äta så mycket som smärtan tillåter. Ju längre tid maten är tillagad och ju mer finfördelad maten är, desto mer minskar smärtan av att äta. Vissa livsmedel lämpar sig bättre än andra under behandlingen.

Försök att undvika följande:

  • tomater
  • citrusfrukter
  • starkt kryddade livsmedel
  • mycket varma livsmedel
  • grova eller hårda livsmedel

Tala med en dietist eller vårdpersonal om detaljerade kostråd. Om smärtan gör det alltför svårt att äta finns kosttillskott, som du kan ta som komplement.

Länkar

https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cytostatikabehandling